Igår fick jag ett chockartat och mycket ledsamt besked.. Min älskade Birger är jättedålig. Birger är en kbl travare valack som jag haft hand om när han var ung och sedan haft på foder för ca 4-5 år sedan. Birger har en speciell plats i mitt hjärta och det kommer han alltid att ha..första gången jag träffade Birger var när jag var ungefär 14 år..det var kärlek vid första ögonkastet. Han är en mycket speciell häst och jag tänker på honom dagligen. När han skulle lämnas ut på foder flyttade jag hem till Sundsvall från Göteborg för att ta hand om honom.. hans ägare ville jag skulle köpa honom och det ville jag natruligtvis, men av praktiska skäl hade jag inte möjlighet att göra det då. Istället såldes han till en tjej i Storvik i Gävle trakten.
 Igår pratade jag med henne i telefonen jag får då veta att han fått ledbesvär i alla leder på alla 4 benen. Han har inte svarat på några behandlingar ännu och nu försöker dom med en sista sak..men det ser inte ljust ut. Enligt henne och vetrinären är det reumatism..men jag hoppas verkligen inte att det är det utan något annat. Har inte gett upp hoppet ännu att jag och Birger en dag ska få vara tillsammans igen. I vintras var det väldigt nära då hon skulle sälja honom , men ändrade sig i sista sekund.:(.
På onsdag ska jag åka och hälsa på honom..det kommer att bli väldigt jobbigt..kanske är det sista gången jag träffar honom..men hoppas inte det, skulle kunna göra vad som helst för att han ska bli "bra". Det finns två hästar i mitt liv som jag älskat så mycket att det rent ut sagt är skadligt..och det är Birger och Brolle..
Varför händer detta vill inte tro det är sant.."Bippe" som jag kallar honom han är bara 15 år och borde ha flera år framför sig. Ingen i min närhet kan förstå att jag inte kunnat släppa denna häst på 12 år..men det kommer jag aldrig att kunna göra..jag har hela tiden tills nu ändå trott och hoppats att han en dag kommer att gå i våra hagar..men troligast blir det att han får gå på de evigt gröna ängarna:(
Här är en bild på Birger